Indeholder "Fortale", "Omkring Tacitus' Germania", " Tacitus' Germanerbillede", " Tacitus' troværdighed", " Den antikke historieskriver og hans forhold til sine kilder", " Kilderne til Germania", " De skriftlige kilder", " Andre kilder", "Noter til indledningen", "Germania: Indholdsoversigt", "Latinsk tekst med Dansk oversættelse", "Index Nominum", "Kort over Germanien".

???

Inklusive et lille glossarium som selvstændigt hæfte. ( )

With faithful and sincere character, bravery in war and longing for freedom – like this the Roman historian describes the people at the north. Meanwhile their weakness consist in indolence, liability to gambling and excessive consumption of alcohol. Somehow different from how today’s Germany is seen in the European Community.

Få icke-religiösa böcker har väl lästs med samma vördnad som Germania: här kunde ju senare tiders nordeuropéer läsa att de gamla germanerna var ädla, stolta och friborna män, den sortens karlar man ville att ens förfäder och därmed en själv skulle vara, till skillnad från de vekliga sydlänningarna. Allt dessutom nedtecknat av någon man inte kunde anklaga för chauvinism!

Om Germanias inflytande på historien på det hela taget får sägas ha varit negativt (det är svårt att säga något annat om böcker som varit en viktig byggsten i tysk nationalism), så är dess inflytande på historievetenskapen av idag närmast retande: det är till exempel tydligt att vissa av de stamnamn som förekommer senare skulle återkomma bland några av de mer framträdande folken som slog sig ner bland de skadeskjutna resterna av det västromerska riket (de enda som egentligen saknas är de som skulle inta nuvarande Frankrike: dels frankerna själva, dels burgunderna), och det finns många punkter där beskrivna seder och bruk motsvarar sådana från senare tidevarv.

Men ändå kvarstår faktum: ett av Tacitus syften var att framhålla hur mycket bättre till och med de illaluktande nordliga barbarernas seder var jämfört med den dekadens som utvecklats i det romerska riket. Allt de höll på med där i norr var förvisso inte gott, men i många fall var deras seder någorlunda lika de som de gamla romarna under republikens stortid höll sig med. Och var inte germanerna ett folk som dels alltid undgått att underkuvats, och till och med ett flertal gånger besegrat romerska härar? Säkerligen fanns det ett samband däremellan, för alla som hade förstånd att se det!

Det är en ytlig, men tämligen bred skildring av folket bortom Donau och Rhen: seder, krigföring, klädesdräkter, rättsskipning, samhällsordning, religion, kost, jordbruk: allt skall hinnas med, liksom en förteckning av de olika folkstammarna och vad som utmärker dem; och detta på 90 varken sidor, varv många dessutom halvblanka till följd av den täta kapitelindelningen. Det är en bok som kräver försiktighet, och ingen större läsupplevelse, men likväl av stort och bestående intresse för forskningen. Synd bara att den varit av än större intresse för vissa ideologier. ( )

This is one of the few books I bought after reading the first line. "The whole of Germany is thus bounded; separated [...] from Sarmatia and Dacia by mutual fear, or by high mountains:" (it's even funnier in the German translation). At 2€ it was a no-brainer and I read a third of it on the train back home. For me it is really the equivalent of a first century Nat. Geographic article. Eloquently written and interesting. The Germanic society comes to life and Tacitus lets us take a peek into a world which is long gone.

878.01 TAC