Cliquer sur une vignette pour aller sur Google Books.
Chargement... Russinkungenpar Fredrik Sjöberg
Chargement...
Inscrivez-vous à LibraryThing pour découvrir si vous aimerez ce livre Actuellement, il n'y a pas de discussions au sujet de ce livre. Mi è piaciuta molto la scrittura di Sjöberg e leggerlo è stato un pò come fare una lunga chiacchierata con l'autore. Il libro ha un tema principale, in questo caso la vita di Gustaf Eisen: zoologo, pittore, archeologo, fotografo, esperto di lombrichi a livello mondiale e pioniere della coltivazione dell’uvetta (un personaggio notevole in effetti), ma dentro al racconto in realtà ci sta un pò di tutto, proprio come capita durante una chiacchierata: ricordi personali, mini biografie di altri personaggi che hanno incrociato in qualche modo Gustaf Eisen, commenti sullo stato dell'arte, commenti sullo stato della politica, riflessioni sulla propria vita (di Sjöberg), il tutto condito con un'ironia così spontanea, che oltre a farmi sorridere, me l'ha fatto apprezzare ancora di più. ( ) Första delen i Fredrik Sjöbergs trilogi med böcker någonstans i gränslandet mellan biografi och essä, Flugfällan, uppskattade jag mycket. Tredje delen är kanske inte riktigt lika bra, då den inte ger sig ut på riktigt lika stora vandringsturer från centralfiguren Gustaf Eisen, en mångkunnig man som lyckades göra sig till expert på allt från daggmaskar och russin till glaspärlor och porträtt av George Washington. (Not: de som skrivit baksidestexten tyckte att man dessutom borde kalla boken självbiografisk, men då sådana element mycket väl ryms inom essäkonsten och Sjöberg snarare ger glimtar ur sitt eget liv utan att försöka göra bilden komplett tycker jag att det är missvisande. Hade inte »personlig« varit ett såpass nedslitet uttryck – och i den bästa av världar redundant när man ändå talar om essäer – hade det passat bättre). Nå, Eisen var alltså en slags renässansmänniska, en lätt bisarr natur som mot slutet av sitt liv övertygades om att en silverbägare han fick förevisad av en antikvitetshandlare var den heliga Graal men som även fått inte mindre än fem olika släkten av arter uppkallade efter sig (biologer brukar anse ett enda tillfyllest som bevis på storhet), men vars mångsyssleri och långa liv gjorde att han idag är tämligen bortglömd utanför specialiserade kretsar – förutom specialiserade biologer och konsthistoriker är han väl närmast känd som en figur som dyker upp lite då och då i Strindbergs skrifter. Ändå gjorde han vissa storartade insatser, och var bland annat inblandad i grundandet av Sequoia National Park samt skrev ett flertal praktverk. Som sagt är berättandet något mera tuktat än i första delen av trilogin (andra har jag inte läst än, men planerar att göra så snarast), men är fortfarande friare och mer befriande än mycket annat som står att finna på bokmarknaden. Hade Sjöberg bara vågat ta ut svängarna aningen mer hade det varit så bra man nästan kan hoppas på.
Fredrik Sjöberg skriver ledigt och trivsamt och lyckas hitta trådarna mellan sin huvudperson och de märkligaste figurer världen runt - hokuspokusmadamen Blavatsky, tidningskungen Hearsts estetiskt extravaganta maka, slovenska daggmaskar uppkallade efter Hitler och allsköns andra nöjsamma utvikningar. Ändå har Sjöberg påfallande svårt att ta sig ur det encyklopediska greppet. Romanen blir, med tanke på det stoff den ändå omfattar, märkvärdigt stillastående. Fredrik Sjöberg berättar elegant och sofistikerat om samlandets mani, och filosoferar om hur man kan ställa sig till denna mani och vad den kan föra med sig. Det är också en fråga om stilkonst. Med sitt lätta, nyansrika handlag med orden förflyttar han sig smidigt mellan kapitlen som vore han på exkursion i hagmarker. För oavsett var i den litterära taxonomin hybriden Sjöberg hör hemma, så är han en synnerligen underhållande författare och ovanligt fin stilist: en som både kan ta i med breda penseldrag likt en Strindberg inför havet och vara just så noggrann med detaljer som man kan vänta sig av en flugsamlare. Est contenu dans
Der "Rosinenkönig" war der schwedische Forscher Gustaf Eisen (1847-1940), der sich mit vielerlei Dingen beschäftigte: Regenwürmer, Schwebfliegen, der Heilige Gral, Rosinen (er züchtete sie jahrelang in Kalifornien und schrieb ein Standardwerk darüber), Mammutbäume, Glasperlen ... ein Faktotum, ein Universalgenie, das aber heute, weil es nicht zu den "Popstars" der Wissenschaft gehört, weitgehend vergessen ist. Eine weitere wichtige Eigenschaft von Gustaf Eisen: Was er anpackte, machte und erforschte er gründlich mit absoluter Hingabe. Er war überdies mit Strindberg befreundet, den er auch finanziell unterstützte. Dem Autor ist es hier gelungen, das Leben dieses genialen Sonderlings, der so kompromisslos für seine Passionen lebte, erzählerisch nachzuzeichnen, und das in einer sensiblen, sympathischen Weise, wie beim Stöbern in einer alten Truhe, die vergessene Schätze birgt und dem Finder ein kleines Glück nach dem anderen beschert. Ein besonderes Buch zu einem besonderen Menschen. (2) (Heidi Debschütz)
Eine wunderschöne, sympathische Erzählung, deren Hauptlinie das Leben von Gustaf Eisen (1847-1940) bildet, einem schwedischen Forscher, der sich mit absoluter Hingabe vielerlei Dingen gewidmet hat. (Heidi Debschütz) Aucune description trouvée dans une bibliothèque |
Discussion en coursAucunCouvertures populaires
Google Books — Chargement... GenresClassification décimale de Melvil (CDD)920.02History and Geography Biography, genealogy, insignia Biography General and collective by localities Partial collections not limited to any special country or subjectClassification de la Bibliothèque du CongrèsÉvaluationMoyenne:
Est-ce vous ?Devenez un(e) auteur LibraryThing. |