Der junge Soldat Ernst Graeber erhält für einige Wochen Fronturlaub – und lernt in den letzten Tagen des Dritten Reiches die Liebe seines Lebens kennen. Angst, Terror und Verfolgung lassen ihn erst jetzt die ganze Sinnlosigkeit des Krieges erkennen. Aber es ist zu spät – er muss zurück in den Krieg ... (thalia.de)

Tid att älska dags att dö är den tyske författaren Erich Maria Remarques mest berömda roman efter På västfronten intet nytt. Den handlar om en tysk soldat som kommer hem på permission från kriget, i detta fall andra världskriget och utkom 1954 under den tyska originaltiteln Zeit zu leben und Zeit zu sterben.

Soldaten har länge väntat på sin första permission sedan fälttåget mot Sovjetunionen inleddes, den 22 juni 1941 (Operation Barbarossa). Efter att han lämnat sitt fältförband får han veta att "alla permissioner har dragits in", men han kommer likväl med den sista hemtransporten från sin del av fronten. Väl hemma märker han att tåget inte stannar vid stationen, utan långt utanför (den icke namngivna) hemstaden. Istället transporteras han med buss till centrum. Väl där upptäcker han att många byggnader mer eller mindre har förstörts av de västallierades bombflyg. Han hittar inte sina föräldrar och får istället bosätta sig på stadens lokala kasern för permitenter. Bombalarm ljuder nästan varje natt, men ofta hörs bombplanen flyga förbi - för att istället bomba andra städer. Under sina försök att få reda på föräldrarnas öde träffar han en kvinna och förälskelse uppstår. Tid att älska. Båda förstår att de troligen inte kommer träffas någonsin igen, när det blir dags för soldaten att återvända till kriget. Folk vet inte om deras hem kommer bestå nästa bombanfall eller ej och hela situationen präglas av tillfälligheter. Slutligen får soldaten återvända till fronten och väl tillbaka har många av hans kamrater stupat eller skadats allvarligt och nu är det Dags att dö.

On leave from the Russian Front, a soldier plans a surprise visit to his parents. But, they have been bombed out while he was gone, and even their survival is unknown. A childhood female friend is still in their town, and, they spend their time in the ruins of their lives. In the 1960's Remarque was proof that not all Germans were monsters. ( )

Goed boek. Echt een Remarque. Zat echt goed in het verhaal. Zeker het einde is verrassend. ( )

Cosa succede quando ti accorgi di combattere dalla parte sbagliata? Questo è il tema portante del romanzo, la presa di coscienza del soldato tedesco Ernst Graeber. I primi dubbi esistenziali cominceranno a manifestarsi sul fronte russo, troveranno ampio sviluppo durante il periodo passato in licenza (in una Germania devastata dalle bombe, ma soprattutto dal sospetto e dalla paura), e arriveranno a compimento nel finale, di nuovo al fronte, in una perfetta chiusura del cerchio.
E' un libro che ha due anime: poetico quando narra dell'amore che nasce tra i protagonisti, crudo e cinico nelle scene di guerra. Questa dicotomia non è altro che un'eco del tormento interiore di Ernst, deluso di fronte al crollo degli ideali di cui è stato imbevuto, ma incapace di trovare una strada diversa e quindi destinato a tornare a combattere per una causa in cui non crede più, semplice ingranaggio della storia. L'epilogo è molto evocativo e in fondo l'unico possibile: [SPOILER]-Dopo aver portato tanta violenza e distruzione non c'è riscatto se non nella morte, vista come fine delle sofferenze fisiche e morali, ma anche come nuovo inizio (Ernst muore, ma una pianta sboccia nel fango)-[SPOILER]
Ernst Graeber è il simbolo di un'intera generazione di giovani tedeschi, l'opera quindi esce dalla dimensione individuale per arrivare a quella sociale e far riflettere sul tema sempre scottante della complicità del popolo tedesco con i nazisti e i loro abomini. Remarque sulla questione presenta un punto di vista che non credo di condividere appieno (accorgersi dei propri sbagli solo quando le cose vanno male non è una vera e propria presa di coscienza), ma leggere questo romanzo mi ha confermato una volta di più che nella vita non è mai tutto bianco o nero. ( )