Oundgängliga svenska noveller

Vilka noveller skrivna på svenska språket får man helt enkelt inte missa?

Tjaa... Tove Janssons "Det osynliga barnet"-samling och inte minst titelnovellen tycker i alla fall jag att ingen bör gå miste om någonsin.

Sveriges radio hade en omröstning om vilka som varit de bästa svenska novellerna genom tiderna och de tre segrarna blev "Pälsen" av Hjalmar Söderberg, "Ett halvt ark papper" av August Strindberg och "Att döda ett barn" av Stig Dagerman. Resultatet speglar naturligtvis i stor utsträckning vilken generation som röstade, men alla tre är briljanta noveller.

StigHelmer: Tack för tipset! Av Tove Jansson har jag läst Lyssnerskan, och större delen av Dockskåpet, och titelnovellerna i båda dessa står också ut, tycker jag. Jag gillar även "Lokomotiv" ur Dockskåpet, och flera andra är bra. Har lite svårt att skilja novellerna i Lyssnerskan från varandra, även om jag gillade att läsa den. Kanske ska läsa om den någon gång. Men Det osynliga barnet ska jag definitivt kolla upp. Har för mig att jag läste i den som liten. Är det en barnbok?

Planckskonstant: Undrar om jag inte läst "Pälsen", och kanske även "Att döda ett barn" (eller om det är kortfilmen jag minns). Måset ta och läsa om dem. "Ett halvt ark papper ska jag också kolla. Insåg just att jag har den hemma, i Svensk litteratur åttiotal och nittiotal / utgiven av Ingemar Algulin, Barbro Ståhle Sjönell!

Jag skulle vilja ändra frågan så kanske fler får lust att svara: jag vill gärna veta vilka noveller som folk har som personliga favoriter eller bara gillar lite extra mycket. Det behöver inte vara enbart svenska heller. Anledningen är att jag vill läsa alla möjliga noveller, och jag har hittat många läsares tips och recensioner på Amazon.com och här på Librarything, vilket är bra men det finns mest tips om engelsk litteratur. Läser gärna tips på noveller som är skrivna på andra språk! Tycker det är extra kul att läsa om just vilka noveller som folk gillar, även om det också är intressant vilka författare eller novellsamlingar som diggas.

Jag kastar mig glatt in igen. Hjalmar Söderberg har jag ju redan nämnt, och jag tycker att man gärna kan läsa hela Historietter eftersom novellerna tillsammans ger en helhetsbild. En annan favorit är Flickan med bibelspråken av Fritiof Nilsson Piraten - varning för skrattsalvor.

En form av kortprosa som jag är mycket förtjust i är kåserier. T.ex. Hasse Z, Bang och Cello - och naturligtvis Torsten Ehrenmark. men om det är noveller kan förstås diskuteras.

En av mina absoluta favoriter när det gäller noveller är Henning Berger. Problemet är väl att få tag i dem, annars är tidiga novellsamlingar som Där ute, Paus och Films nog hans bästa.

Jag gillar Fritiof Nilsson Piraten, har läst Millionären och andra historier men det var rätt länge sen, så jag kanske ska plocka upp den igen. Samma med Hjalmar Söderbergs Historietter, tror jag har den hos mina föräldrar.

Är inte så svag för kåserier, faktiskt. Jo, det skulle vara Bengt Ohlsson i så fall, om man kan kalla hans krönikor för kåserier. Skulle gärna läsa benke@swipnet.se.

Henning Berger verkar ju spännande, jag har aldrig hört talas om honom tidigare. Är det likt Hjalmar Söderberg eller kanske Hjalmar Bergman?

Hur är det med mer nutida noveller? Jag gillar Inger Edelfeldts första novellsamlingar Rit och I fiskens mage. Kan inte säga någon speciell novell på rak arm faktiskt, men de är rätt jämna i kvaliteten tycker jag.

Just nu hålle jag på med Haruki Murakamis Blind willow, sleeping woman. Den är bra, ibland lite svår att finna mening i händelserna. Jag undrar ibland om det bara ska vara så eller om jag missat något. Det är förvisso lite som livet självt kan kännas ibland.

Den här tråden inspirerade till att plocka fram de gamla novellsamlingarna jag har - har alltid tyckt så mycket om noveller. Men minnet är så kort - när jag bläddrar har jag svårt att hitta en enda som riktigt satt sig i minnet. Jo en - "För att bli gift" av Strindberg. Om ett bittert äktenskap. Ett helt äktenskap på 8 sidor!

Jag tycker mycket om Solveig von Schoultz. Hennes berättelser är ganska långa - snudd på kortroman ibland - men känsliga teckningar av vardagliga människoöden.

Och så finns där en som jag inte har kvar och inte minns vare sig titel eller författare till. Om ett gammalt torparpar, en hundralapp gömd och glömd i en bibel, torpet går under klubban när hustrun dör. Någon köper bibeln men talar inte om att han hittat hundralappen. - Är det Jan Fridegård? Den är i alla fall rysligt bra.

Jag behöver nog vara med här litet för att friska upp hjärncellerna!

Jag tog lustigkulles tips och håller på att läsa Ingen dag förgäves : noveller 1947-1983 av Solveig von Schoultz nu. Boken samlar ett urval av författarinnans noveller i kronologisk ordning från hennes alla novellsamlingar. Visst skriver hon bra, med ett språk fullt av formuleringar som är väldigt specifika, träffar exakt viktiga detaljer. Hon kan skildra det som händer inne i människorna på ett sätt som känns övertygande. Jag är bara ingen speciellt bra läsare av henne för jag blir så lätt uttråkad och det krävs att man hänger i och följer det som händer rätt noga för att förstå karaktärerna. Till det yttre händer det inte så mycket. Det kan vara ordrikt även om varje ord också är viktigt i berättelserna. Människorna i novellerna känns ofta rätt gammalmodiga, kanske typiska för sin tid, vilket i och för sig kan vara intressant. Till exempel Tove Janssons berättelser är lättare att ta till sig, men det är inte heller riktigt lika fina psykologiska detaljer där. Antagligen en orättvis jämförelse då de har olika företräden. Nåja, jag har bara läst hälften än, så jag har mycket kvar och längre bak i boken kommer ju också senare noveller närmare vår tid. Det är hur som helst värt en viss möda så jag tänker inte ge upp.

von Schoulz är fantastisk! framför allt ''Parkmorgon'', i all sin enkelhet faktiskt mycket upprivande...

Försöker få liv i den här tråden igen med:

Joseph Conrad - spännande och tänkvärda, exotiska, suggestiva, fantastiska noveller (ibland kortromaner) Det finns flera samlingar på svenska, kommer inte ihåg titlar. Men den absolut bästa är "The secret sharer" eller "Främlingen". Kanske ska man kalla den kortroman.

Håller med om Schoultz - man kan tycka att hon är litet tråkig om man inte är på humör för det vardagliga och finstämda. Jag skulle tro att de ofta utspelar sig på 50-talet, det blir ju litet gammaldags för oss.

Why not Det går an by Carl Jonas Love Almqvist?
Somehow LT has touchstoned my question . Now there's a coincidence but why not?

När det gäller svenska noveller är Ninni Holmqvist min absoluta favorit. Allra mest gillar jag debuten Kostym. Favoritnoveller i den samlingen är: Dansa i mörkret, Åtta dagar och Stenens rörelse.
Oline Stig skriver också bra noveller, och jag har för mig att samlingen Missed abortion av Kerstin Norborg var bra.
Inte svenska men också bra: Djurverkerier av Hannah Tinti och Judith Hermanns Sommarhus senare och Bara spöken. Och Douglas Couplands noveller!

Fler läsvärda svenska novellister : Mirja Unge och Jonas Karlsson (Det andra målet)

Tack för alla intressanta förslag som har kommit här! Jag ska definitivt kolla in Conrads noveller och Ninni Holmqvists Kostym, och Oline Stig. Jag gillar också Judit Hermann! Douglas Couplands noveller måste jag läsa om, det var länge sedan! Det går an var ännu längre sedan - kanske dags att läsa den igen. På något sätt känns de där jag läste i skolan lite tråkiga, de blev liksom förstörda för mig. Ska skriva vad jag tycker när jag harr läst Holmnquist och Stig. Nu har jag Stephen Kings "Allt kan hända" här. Så har jag köpt "Den helande skuggan" av Lars Ardelius också. Livet är kort och novellerna är ... många. Om dock åtminstone korta.

Helt klart följande

Ett halvt ark papper av August Strindberg
Pälsen av Hjalmar Söderberg
Att döda ett barn av Stig Dagerman

Man kommer inte ifrån att dessa är de allra bästa och älskade.