Vad läser du just nu?

Förhoppningsvis en tråd som inte dör ut...

Just nu läser jag första Dexter-boken av Jeff Lindsay. Lite efter, har inte ens sett tv-serien än. Men det kommer.

Inget alls faktiskt. Läste ut två böcker igår - Lands Beyond och en doktorsavhandling om heftaliternas historia - och har inte påbörjat ngt nytt ännu.

Hur var Lands beyond? Heftaliterna hade jag inte ens hört talas om. Kul!

Själv läser jag Sound mind av Tricia Sullivan på dagarna och som kvällslektyr Snips, snails, and dragon tales av Rich Burlew.

Lands Beyond var trevlig att läsa, men hade vissa brister map faktakontrollen. Mest slarvfel, men i kapitlet om Johannes Presbytern ger de en rätt förvirrad version av khitan-folkets historia. (Nu inser jag att för de flesta moderna människor är khitanerna nästan lika obskyra som heftaliterna, men fel är fel och en del av felen direkt relevanta för frågan - bl.a. påstår de att Yelü Dashi, en möjlig modell för prästkungen, var kristen. Det var han inte, även om en del mer optimistiska än välinformerade västerlänningar trodde det.)

Det är inget fel i sig att irritera sig på felaktigheter. När man läser riktigt dåliga böcker är det ofta det enda roliga man har. Fast om de annars är bra så är det förstås trist.

Läser Nostromo. Det går långsamt. Mest för att det händer en massa annat som gör att jag inte riktigt har någon ork över för läsningen.

Börjat på Det första stora kriget, om Nordiska sjuårskriget, med fokus på den marina sidan.

Andreas, har du läst In the cities of coin and spice och The folded world, Catherynne Valentes fantasyromaner baserade på myten om Johannes Presbytern?

Nej, inte läst dem. Brukade plöja igenom fantasytegelstenar när jag var yngre men när jag läser skönlitteratur nuförtiden brukar det bli noveller.

Fair enough. Inte för att Valente skriver tegelstenar, då hade jag inte läst dem själv.

Just nu läser jag The Map that changed the world av Winchester. Än så länge bra, så frågan är om den kommer vara bättre än The professor and the madman.

(Sidonot: Det är mycket bättre att använda proberstenar för att länka till böcker än HTML.)

Låt oss få veta vad slutomdömet blir, hur The map that changed the world står sig mot Winchesters tidigare bok. Den har jag läst, men inte den nya.

Ja, det vill vi gärna veta. Jag tyckte The professor and the madman var bra. Riktigt intressant var The Meaning of Everything som handlar om tillkomsten av Oxford English Dictionary. Har nyligen skaffat The map that changed the world men inte hunnit läsa den ännu.

Själv har jag just börjat på Sveriges historia 1965-2012, sista delen i Norstedts nya verk om Sveriges historia.
Läser dessutom Harry Potter tillsammans med ett av barnbarnen.

Jag har just läst ut Folkliv och småberättelser samt valda berättelser från skåne av Victoria Benedictsson
och nu blir det Frans G. bengtsson: Röde Orm 1

Catherine Merridales Ivans krig, om hur det var att vara soldat i röda armén under WWII. Om Henrik Lange skulle sammanfatta den blev det nog "elände död undergång elände".

Jag är klar med Sound mind och har påbörjat Dreaming in smoke, även den av Tricia Sullivan. Väldigt imponerande beskrivning av livet på en främmande planet, än så länge.

Läser Inferno. Det kan inte ha varit speciellt kul att vara Strindberg - om man nu kan lita på vad som står i den. Troligen kan man inte det. Fast det är roligt att läsa om hans alkemistiska galenskaper och paranoia.

Inferno var vansinnigt (sic) underhållande och intressant.

Just ny lyssnar jag på Lärjungen och läser The strange case of Dr Jekyll and Mr Hyde på engelska. Det är bra att fräscha upp engelskan med ett gammalt ordförråd som finns i äldre romaner. Kom på mig själv att tvingas googla en del ord.

Dr Jekyll and Mr Hyde måste jag läsa någon gång. Men nu är det Ådalens poesi som gäller

Jag har avslutat ett sju romaner långt sjok med bara Tricia Sullivan och återgått till ren nöjesläsning utan inslag av plikt, och först ut är Generation loss av Elizabeth Hand. Underbar prosa.

Läser Peter Heathers Empires and Barbarians. Handlar om Europas historia och arkeologi från senromersk tid fram till vikingatiden. Den grundläggande tesen kan väl sammanfattas så här: 1800talet och det tidiga 1900talets bild av folkvandringstiden som en serie förflyttningar av kulturellt och biologiskt enhetliga och mer eller mindre naturgivna "folk" över den europeiska och nordafrikanska kartan är förvisso överförenklad och i punkter direkt felaktig, men många historiker i senare tid har gått för långt åt andra hållet - massmigration var verkligen, enligt Heather, ett viktigt inslag i romarrikets fall och följande omvälvningar, och dessa migrationer skedde ofta i hyfsat koherenta grupper med välutvecklad gruppidentitet, även om deras ursprung var rörigare och deras historiska kontinuitet mindre än vad en nationalromantiker skulle velat tro.

Intressant. Jag har, trots ett stort intresse för perioden, läst väldigt lite om tidig medeltid. Jag har nyss köpt Europe's barbarians och The origins of France av Edward James. Det ska bli spännande att se vad hans åsikter är.

Tror det kommer bli Den store Gatsby härnäst då den kommer på bio snart med underbara Lana Del Rey som medverkar på soundtracket.

Har äntligen tagit mig igenom samtliga böcker om Harry Potter. För andra gången!
Nu får det vara nog!!
Nästa läsprojekt blir Patrick O'Brians Aubrey/Maturin-serie som Anglemark har rekommenderat. Börjar från början med Första befälet.

Jag har äntligen avslutat The map that changed the world. Boken var faktiskt bra och ganska lättläst, och skall inte beskyllas för att det tog så lång tid att läsa igenom den. Skulden ligger på mig, tidsbrist och nödvändigheten att fokusera på vetenskapliga artiklar under den här perioden... Men, som sagt, boken var bra och jag lärde mig lite mer om starten av den här vetenskapen (geologi), plus att mitt (tidigare) låga intresse för geologi höjts avsevärt. Det sagt, jag gillar fortfarande The professor and the madman bättre, och hade lite svårt för alla geologiska termer som jag inte känner igen på engelska (förklaringar av termer i slutet av boken). Jag fick känslan att Winchester itererade ganska ofta om förändringar som skall komma. Det förtog lite av dramat/spänningen.

The professor and the madman tilltalade mig mer, men det skall sägas att frugan - som älskade sina Earth Science-kurser under sin tid på universitetet - gillade The map that changed the world mer.

Jag har ännu inte bestämt vad nästa bok skall bli, men jag har beställt A World on Fire: Britain's Crucial Role in the American Civil War av Amanda Foreman. Om den kommer innan vi styr skutan mot Sverige för semester, blir det nog valet.

Drygt halvvägs genom Dorrik Stows Vanished Ocean, om Tethyshavet som tills relativt nyligen (i geologiska termer) skilde Eurasien från Afrika, Mellanöstern, och Indien.

Något av en besvikelse tyvärr: dels är det den typ av populärvetenskap där författaren envisas med att inflika diverse anekdoter från sitt eget liv - i detta fall till synes främst avsedda att imponera läseren med alla coola ställen Stow varit på - dels gör han en del rätt udda påståenden vad gäller astronomi och framför allt paleontologi. Kanske förståeligt då hans egen specialitet är havsbottens sedimentologi, men är faktagranskare verkligen ett numera utdött släkte? Dessutom, på ett ställe säger han rakt ut att de flesta fackmän inte håller med honom om den förklaring han tänker ge - är då en populärvetenskaplig bok verkligen rätt ställe att framföra den?

Jag läser nog klart den, den är inte lång och hyfsat intressant så länge Stow håller sig till geologi och oceanografi, men jag skulle inte förbehållslöst rekommendera den till någon.

Jamten: jag hoppas du har nöje av dem. Anglemark har förhoppningsvis varnat att det är först när man är klar med tredje boken som man kommer vara helt säker på om man gillar serien eller inte?

Själv håller jag på att långsamt ta mig genom Nicholas Nickleby. Dickens är bra, men jag tycks aldrig orka sitta ner och sträckläsa.

Jag fastnade nog redan efter andra delen, men det är helt rätt att krönikan om Aubrey och Maturin kan upplevas som ganska oremarkabel i början.

OK. Jag har samlat på mig de 4 första delarna så jag bör nog kunna ge besked om jag fastnar för den eller inte. Lite bekymrad blir jag när jag ser på en baksidestext att serien omfattar 20 titlar på engelska.

Bekymrad? Det är ju det som är det fina. Det är inte som med Robert Jordan där handlingen blir allt tunnare för varje ny bok*, utan det blir faktiskt bättre med tiden när man lär känna hela galleriet med personer.

*Eller i alla fall blev den det tills dess att jag tröttnade. De sista böckerna kanske är bättre.

De är tämligen snabblästa, en fröjd att läsa, och man kan läsa en i månaden. Då har man nöje för ett tag framåt. Det är ju inga tegelstenar. Och serien avslutas inte med någon grand finale, så man kan sluta var man vill, egentligen.

Just nu läser jag med stor behållning Burnt shadows av Kamila Shamsie. Den var nominerad till Orange-priset härom året. Den börjar i Nagasaki 9 augusti 1945 och ska tydligen sluta nära vår nutid. Just nu, 100 sidor in, är jag i Indien 1947, strax innan britternas uttåg och delningen. Välskriven och engagerande.

Annars kan jag rekommendera en långnovell av Ted Chiang vid namn Köpmannen och alkemistens port, som i dag har publicerats gratis på webben. Mycket underhållande berättelse som jag hade glädjen att översätta till svenska för några år sedan. http://www.enhorningen.net/Noveller.shtml#novell_12

Jag är klar med Första befälet. Det blev väldigt mycket marina termer på en gång. Men den var välskriven och trovärdig i både handling och personskildring. Så det blir nog en fortsättning.
Men nu tar jag en paus från kapten Aubrey. Har nämligen gått med i gruppen '1001 books to read before you die'. Något jag antagligen kommer att ångra. Funderar på vilken bok jag ska börja med medan jag läser klart Fjällgraven av Hjort & Rosenfeldt.

Jag läser Animals in Translation av Temple Grandin, som jag köpte av en slump i Röda Korsets secondhand-butik. En etolog som är autist berättar om hur djuren uppfattar världen, och hittar likheter med sitt eget "autistiska" sätt att se. Kan inte alls bedöma trovärdigheten, men boken är full av överraskande, intressanta observationer och lätt att ta till sig. Desto träigare är bredvidläsningen "Handel och köpmän i Stockholm under ett sekel". En hel del torr importstatistik mellan de kulturhistoriska godbitarna som jag vill åt.

Börjat på Inferno av Dan Brown - tycker om att det går snabbt och alltid är cliffhangers. Väldigt lättlästa böcker. Perfekt sommarläsning under värmeböljor som denna.

The Anatomy of Victory av Nosworthy, om det sena sexton- och tidiga sjuttonhundratalets militära taktik i Västeuropa. Kanske något oväntat för en bok av en amerikansk historiker så är det den franska armén som får störst uppmärksamhet (trots att i denna period, till skillnad från revolutions- och Napoleontiden, fransmännen sällan låg i utvecklingens framkant).

Some kind of fairy tale av Graham Joyce, en av mina favoritförfattare. En ung kvinna som försvann spårlöst vid sexton års ålder dyker upp igen efter tjugo år, till synes inte en dag äldre. Hennes familj och vänner är ömsom lättade, ömsom rasande på henne och undrar var hon har varit. Älvorna tog mig, säger hon. Och hon berättar sin historia för en psykiater som försöker att lista ut vad som egentligen kan ha hänt. Bra än så länge - jag är väl 2/3 igenom den - om än inte lika bra som Joyces mästerverk The facts of life och The limits of enchantment.

Churchills The River War, om den anglo-egyptiska kampanjen för att (åter-)erövra Sudan från mahdisterna. Uppenbart "daterad" i termer av författarens attityd till rasskillnader, imperialismens förträfflighet, etc, men välskriven och med en rejäl dos sympati för de "lägre stående" sudaneserna - Churchill menar att mycket som beskrivits som sinnesrubbad fanatism egentligen var fullt rationellt beteende under omständigheterna; t.ex. så var revolten mot det tidigare egyptiska styret, enl. Churchill, så välmotiverat ett uppror mot utländskt förtryck gärna kan vara. Han har t.o.m. en del positivt att säga om mahdist-ledaren Abdullahi ("the Khalifa"), som annars brukar få ett rätt nattsvart omdöme i modernare böcker, även sådana som sympatiserar med den sudanesiska sidan.

Boken är som sagt välskriven (vilket man väl har rätt att vänta sig av en Nobelpristagare i litteratur), och har en hel del mer allmänt resonerande partier om områdets naturförhållanden, etnografi, etc, utöver den systematiska genomgången av de militära händelserna - en bok i som inte nödvändigtvis enbart tilltalar den militärhistoriskt intresserade. Jag ska passa på att nämna att jag nyligen råkade se den refererad till i en geologisk artikel som den bästa populära beskrivningen av den nubiska Nilen som den var före Nasser-dammen byggdes!

Jag borde läsa mer Churchill. Även om hans Nobelpris var starkt färgat av att han var segerherren från kriget, så var det på inga sätt oförtjänt ur litterär synvinkel. Jag läste A History of the English-Speaking Peoples med stor behållning på sommarlovet mellan tvåan och trean i gymnasiet, men har faktiskt inte läst något mer av honom.

Jag såg hans historia över andra världskriget på antikvariat för något år sedan, men jag bestämde mig för att jag inte riktigt hade plats. Det kanske var ett misstag.

Läser annars Our mutual friend. Den här gången går det långsamt mest för att jag bara läser på tåget från jobbet, och knappt då. Skall flytta närmare till helgen, så då kanske jag får lite mer tid.

Började på Claudio Magris Donau, Danube, men den var lite trögläst, så jag halkade istället in på Munich av Telford Taylor. Den beskriver händelserna som ledde fram till Münchenkonferensen 1938, där Chamberlain och Daladier möter Hitler och Mussolini och försöker köpa fred genom att offra Tjeckoslovakien. Knappt ett år senare blev det ändå krig. Jag är inte så mycket för att läsa om truppförflyttningar hit och dit, men det här är något annat. Boken fick f.ö. National Book Critics Circle Award.

Donau läste jag för något decennium eller så sedan. Jag var väl sådär förtjust. Jag tyckte ofta att det var lite svårt att förstå vart han ville komma med essäerna. Men jag hade inga större problem att läsa klart den.

Jag läser för övrigt David Mitchells The thousand autumns of Jacob de Zoet. 100 sidor in är det fortfarande oklart vart den är på väg, vad författaren vill med boken. Den är underhållande och välskriven, men ännu har den inte riktigt kommit igång, misstänker jag.

Läser Richard Ellis' Imagining Atlantis. Den handlar om Atlantis-fenomenet i allmänhet, men särskilt om idén att Platons historia skulle vara baserad på det minoiska Kretas och/eller Santorini (Thera).

Ellis själv är skeptiker och menar att Platon nog fritt uppfann Atlantis; han beskriver andras teorier om ett verkligt Atlantis ur ett slags idéhistoriskt perspektiv. Intressant, men tyvärr vidhäftad med samma brist som Lands Beyond ovan - han kritiserar gärna andra "atlantologer" för slarv, men är inte oskyldig till det själv heller. Oftast gäller det ämnen utanför hans egen expertis, men det är rätt oväntat att se en marinbiolog placera sjökorna i familjen Sirenidae (han menar / borde mena ordningen Sirenia).

Det egentliga problemet ligger kanske hos förlaget, som borde anställa någon med min pedantiska läggning som faktagranskare. Och något jätteproblem är det väl inte heller, de flesta böcker har sina brister och jämfört med, säg, Ignatius Donnelly så är Ellis' missar rätt marginella.

På sommaren passar lite lättare underhållning så nu är det Bo Baldersons Harpsundsmordet som gäller. Plus att jag håller på att plöja igenom mangan Battle Angel Alita.

Ambrose Bierce, The Devil's Dictionary.

Läser just nu Hilary Mantels Wolf Hall och diggar den skarpt. Tekniskt suverän, helt okej prosa, intressant och mångbottnad. Måste vara första gången någonsin jag läser något som ligger på tio-i-topp bland lästa böcker just nu på LibraryThing.

Håller på att avsluta Joe Abercrombies trilogi The first law. En mycket bra fantasy.

Läste precis ut Long Summer Day av Delderfield, om engelskt lantliv ("country life") under början av förra seklet. Trevlig bok i mitt tycke. Innan jag tar tag i fortsättningen (Post of Honor), läser jag Englunds Förflutenhetens landskap: historiska essäer samt Wool-sagan av Hugh Howey.

Nu håller jag på att avsluta Mitt namn är Eduard Braun Hitler av Olov Svedelid och sedan står En liten bok om att bränna löv, ris, kvistar och annat avfall i ett hörn av trädgården av Hans Alfredson på tur.

Avslutade just Osama av Lavie Tidhar. Intressant bok. Vet inte vad jag ska ge mig i kast med härnäst, men förmodligen The King's Peace av Jo Walton, eftersom hon kommer till Stockholm i höst och jag då ska intervjua henne. Ja, Tidhar kommer också hit, för den delen: http://fantastika2013.com/

Läser just nu Ursula K. Le Guin's Tehanu. Del 4 i hennes Earthsea serie. Den är mycket bra. Ovanlig för att vara Fantasy.
Nästa blir något helt annat av : Jag är inte rädd av Niccolo Ammaniti.

Det gick fort att läsa Alfredsons bok så nu ska jag ta mig an Don Diego Karlsson de la Rosas roman av Evert Taube.

Efter Taube blev det två böcker parallellt: Förenad materia av Ove Tedenstig och Kosmos brinner av Olof Möller.

Ove Tedenstig! Honom har jag stött på någon gång. Går han att läsa? Inte ens Strindberg lyckades ju få sina försök med alternativ vetenskap att bli njutbara annat än styckvis, och då mest som absurdism.

Själv håller jag på och tar mig genom Bacchi orden. Bellman är bättre när man sjunger honom.

Nej, så vidare läsbar är han inte och inte blir det bättre av bristen på illustrationer och att ekvationerna är skrivna i en vanlig ordbehandlare samt ofta saknar slutparanteser. Det blir nog en recension av den när jag läst den.

Olof Möller! Jösses. ;)

Läser Mallett och Shaws The Italian Wars. En bok jag började med i somras, blev distraherad från av det ena och det tredje, och kom igång ordentligt med igår igen.

Boken har en lite udda tillkomsthistoria: Mallett fick i uppdrag att skriva en bok om de italienska krigen för en serie som heter "Modern Wars in Perspective"*, men avled innan han hann komma särskilt långt. Shaw fick ta över projektet, och slutresultatet är i princip en narrativ historia skriven av Shaw med inskjutna tematiska kapitel huvudsakligen skrivna av Mallett.

Shaws kapitel lider av att det är väldigt mycket hon vill ha med på relativt få sidor (hela boken är 366pp inkl literaturhänvisningar etc), med följd att det blir mycket faktastaplande och lite för lite analys. Malletts tematiska kapitel är mer lättlästa och fastnar bättre i minnet.

* Namnet till trots, rena historieböcker, åtminstone de titlar jag läst, utan några direkta försök att relatera till nutida konflikter.

Jag läser en fantastisk bok av Jon Peterson som heter Playing at the world. Det är en 700-sidig bok i större än normalt format, med väldigt mycket text, omfattande notapparat, bibliografi etc som kartlägger Dungeons & Dragons historia. Inte utvecklingen från AD&D och framåt, utan fram till 1976, dvs hur spelet skapades och varifrån idéerna i det kommer. Eftersom D&D var det första rollspelet är det alltså även en kartläggning av rollspelets ursprung.

Det kan vara vansinnigt mycket detaljer ibland, som när det redogörs för träfftabeller i krigsspelssystem från 1800-talet, hur olika Avalon Hill-spel från 60-talet hanterade styrkenivåindelning för krigande förband och annat, men sådant kan man glida över med blicken lite, om man vill. På några väldigt få enstaka ställen känns det som att författaren spekulerar lite när han sluter sig till att de där eller de där reglerna i D&D beror på att Gygax eller Arneson rimligen måste ha spelat det eller det spelet, men han har läst enorma mängder fanzines och tidskrifter från 60- och 70-talet samt intervjuat många av dem som var med, så i det stora hela känns det betryggande pålitligt.

59 > Låter helt klart som ngt som borde läsas!

Läser just nu Rövarna i Skuleskogen av Kerstin Ekman. Har lite svårt att förstå storheten med den. Jag fastnar inte riktigt i berättelsen och det är svårt att hänga med i vilka historiska händelser som Skord (huvudpersonen) upplever trots att jag har hygglig koll på Sveriges historia (enligt mig själv i alla fall).

Någon annan som läst den? Hur upplevde ni den?

Jag läste den när den var ganska nyutgiven. Jag minns inte så mycket annat än en lätt känsla av besvikelse. Jag borde förmodligen läsa om den, men då tyckte jag inte att den var så märkvärdig.

Själv har jag precis läst ut Miss Peregrine's Home for Peculiar Children som var okej, men inte mer. Nu har jag påbörjat Mortal love av Elizabeth Hand.

Håller på med Bert S. Hall's Weapons and Warfare in Renaissance Europe, om tidiga krutvapen.

Har inte läst den ännu trots att den stått i bokhyllan i flera år.

Jag håller på att avsluta Wolf Hall av Hilary Mantel. En ganska tungläst historia med ett myller av personer att hålla reda på.

Och alla män refereras till som "he" lika ofta som med namn! ;) Jag gillade den.

> 64 Är Wolf Hall bra eller är den bara tungläst? Såg att den fick rätt bra betyg av andra här på sidan.

Läste ut Rövarna i Skuleskogen igår och ska nu fortsätta med mina moderna svenska klassiker. Nu blir det Det mest förbjudna av Kerstin Thorvall.

Jag tycker att Wolf Hall är mycket bra.
Och vet man bara att detta ständiga 'han' oftast (men inte alltid) syftar på huvudpersonen Cromwell, så blir det enklare att följa med i handlingen.
Ska nog läsa om den igen när jag läst de övriga delarna. (Tror att det är tänkt att bli en trilogi.)

Läser du den på svenska? Hur är översättningen?

Jag är glad att jag valde den svenska översättningen. Den är ganska svårläst även på svenska. Det är så mycket små nyanser i skildringen av relationerna mellan personerna i Cromwells och kungens omgivning. Dessutom ett myller av händelser och tankar. Inte en vanlig äventyrsberättelse alltså.
Så vitt jag kan bedömma är det en mycket bra översättning.

Jo, jag funderade just på om jag skulle läsa del två på svenska för att få upp farten lite, eftersom den är just det: Myllrande och snårig. Jag läser dubbelt så fort på svenska, trots att jag läser säkert 90 % av all skönlitteratur på engelska sedan trettio år tillbaka.

En snabb genomgång av min läsedagbok för i år visar att jag läst ca 30% av alla böcker på engelska. Något mer än jag väntat mig.

88,6 % i mitt fall. Jag brukar göra en punktinsats då och då för att läsa mer på svenska. Det är förmodligen dags för en ny sådan snart.

Wolf Hall låter intressant. får nog lägga till den på min önskelista :)
Vad heter del 2?

Jag läser nästan bara facklitteratur på engelska. Tycker att jag tappar så mycket av nyanserna i berättelsen när jag läser på engelska, men jag antar att det är en vanesak. Jag borde nog träna mig lite mer på att läsa på engelska. Några bra boktips för den ovane?

Enl. en säkert inte helt komplett lista har jag under innevarande år läst 48 böcker, eller snarare verk (allt från noveller till tegelstenar), varav 36 på engelska, 8 på svenska, och 4 på tyska. Främst facklitteratur, och den skönlitteratur som finns är i ännu högre andel på engelska.

Inte mätt läshastighet, men tror väl att jag fortf läser snabbast på svenska, men skillnaderna är nog inte jättestora - svårt att tro det är i närheten av anglemarks dubbelt så fort.

Del 2 heter Bring Up the Bodies.
På svenska kommer den att heta 'För in de döda'. Utgivningen är planerad till i maj 2014 hos Weyler förlag.

Läste precis ut Norrlands svårmod : roman om ett försvinnande av Therése Söderlind. En mycket bra bok jag varmt kan rekommendera. Spännande från första till sista sidan.

Nu ska jag sätta tänderna i Wolf Hall av Hilary Mantel efter tips här på sidan. Har höga förväntningar på boken :)

Jag hoppas du gillar den.
Norrlands svårmod ligger i min läshög och väntar. Den ser jag fram emot att få läsa.
Själv läser jag just nu Frihet av Jonathan Franzen. Den har inte riktigt gripit tag ännu.

>77 Jamten: Ja, jag gillar den, men den kräver ganska mycket av en när man läser. Det minsta okoncentrerad man är så tappar man kollen på vem som säger vad om vem.

Befinner mig med glatt humör i H.M.S. Surprise just nu, någonstans i den indonesiska övärlden.

Hmm H.M.S. Surprise? Är det den som de gjort film eller tv-serie på?

Det kom en film för tio år sedan som var baserad på tre av böckerna (ungefär, minn inte exakt), ja. Master and Commander.

Förra årets sista bok (och nya årets första) blev Statsrådets fall av Bo Balderson

Håller på med Philpotts Three Armies on the Somme. Misstänker jag inte lär vara den ende som läser WWI-böcker under 2014 ...

Håller på att avsluta Dick Harrisons bok Jarlens sekel.
Ska närmast börja på Fred Vargas deckare budbäraren.
>83 AndreasJ: Det är riktigt. Jag har planerat in en del WWI-böcker i år. Bl.a. av Barbara Tuchman och Jolo.

Årets första bok blir För mycket lycka av Nobelprisvinnaren Alice Munro .

Årets andra bok blir Den stora bankhärvan av Carolina Neurath.

Årets andra bok blir Foucaults pendel av Umberto Eco.

Har just läst ut Ken Grimwoods Replay och påbörjat en omläsning av Hobbiten (fast första gången som jag läser den i den senaste översättningen och första gången på över trettio år som jag läser den å swensko. Borde nog läsa Tore Zetterholms ursprungliga översättning med (dessutom första översättningen någonsin).

Claes Arvidssons Ett Annat Land, om 68-vågen.

Tusen och en natt (barnbok) läser jag nu. Den går ju rätt så snabbt att läsa. Efter det börjar jag med Mörka platser av Gillian Flynn

Avslutade Hobbiten i går och har nu börjat på tredje delen i Jón Kalman Stefánssons trilogi, Människohjärtat. Jag läste om The Lord of the Rings häromåret och blev lite besviken, men Hobbiten gillade jag lika mycket som i forna dar.

Har just avslutat budbäraren av Fred Vargas. Den kan jag rekommendera. Kommissarie Adamsberg är en något udda men trevlig bekantskap.
Nu har jag börjat på en spökhistoria av Henry James, När skruven dras åt.

För första gången har jag gjort upp en läsplan för hela året. (Har aldrig lyckats följa någon läsplan tidigare. Läsningen drar alltid iväg åt ett nytt håll efter ett par böcker. Men det är kul att göra listor.)
Det blir två huvudgrenar, dels första världskriget och dels Tove Jansson och hennes mumintroll.

Lägg upp listan någonstans så att vi kan se den!

OK, här är listorna.
Första världskriget
------------------
Illies, Florian: 1913 : århundradets sommar
Morton, Frederic: I elfte timmen. Wien 1913-1914
Tuchman, Barbara W.: Det stolta tornet : världen före första världskriget: 1890-1914
Tuchman, Barbara W.: Augusti 1914
Keegan, John: Det första världskriget
Willmott, H. P.: Första världskriget
Tuchman, Barbara W.: Zimmermanns telegram
Olsson, Jan Olof: 1914
Olsson, Jan Olof: Den okände soldaten : 1914-1918
Jünger, Ernst: I stålstormen
Remarque, Erich Maria: På västfronten intet nytt

Tove Jansson
-------------
Westin, Boel: Tove Jansson : ord, bild, liv
Björk, Christina: Tove Jansson : mycket mer än Mumin

Jansson, Tove:
Bildhuggarens dotter
Anteckningar från en ö
Sommarboken
Romanerna om Mumintrollen, alltifrån
Småtrollen och den stora översvämningen (1945)
till
Sent i november (1970)

Tack!

Nu läser jag två böcker parallellt. Dels Hur kapten Nemo dog av Josef Nesvadba och dels Metro 2034 försvaret av Sevastopolskaja av Dmitrij Gluchovskij.

>94 Jamten:
Jag läste Janssons Sommarboken i fjol. Förtjusande och värt mödan.

Läser just nu S/Y Glädjen av Inger Alfvén.

James P. Allen, The Ancient Egyptian Language.

Har tagit mig igenom Johan Egerkrans förtjusande Nordiska väsen. Nu blir det lite Kipling.

Har just avslutat Florian Illies Århundradets sommar 1913. Något av en besvikelse. Gillade inte det fragmentariska sättet att berätta.
Nu blir det Gud, Karen Armstrongs Historien om Gud.
Samtidigt läser jag Hans Fallada Alone in Berlin. En tysk bok i engelsk översättning? Ja, "man tager vad man haver". Hittade den på en loppis. Den är väldigt bra.

Läser Morvern Callar av Alan Warner. Intressant liten roman.

Nu blir det Sci Fi för min del, tänkte i snabb följd läsa Greg Bears två sista böcker i Forerunner serien Halo: Primordium och Halo: Silentium

Läser Expeditionen: Min kärlekshistoria av Bea Uusma om Andrée-expeditionen. Väldigt spännande.

Läser Chet van Duzer's Sea Monsters on Medieval and Renaissance Maps. En rikt illustrerad kulturhistorisk studie - mycket intressant och mycket vacker.

Oj, den låter intressant - jag har en reproduktion av Carta Marina på väggen, så den verkar perfekt. En bok till för önskelistan...

Själv läser jag Ovidius Metamorfoser, i Arminis översättning. Det flyter på riktigt bra.

Efter sf-böckerna blev det dags för något äldre: Vad hände på ambassadörklubben av Øvre Richter Frich.

Läser just nu The best of all possible worlds av Karen Lord eftersom hon kommer till årets science fiction-kongress i Mariehamn, Åcon 7. Riktigt bra än så länge, känns som en korsning av Mary Gentles Golden Witchbreed och en av Iain Banks Culture-romaner, men skriven med samma författarröst som Connie Willis.

Fossiljägarna, om den sk Stockholmsskolan inom paleontologin. Inte alltför imponerad hittills, författarnas koll på paleontologi och vetenskapshistoria verkar ha en del brister, och känner inte att man egentligen kommer Erik Stensiö (som berättelsen hittills följt) så nära in på livet heller. Jag ger den väl ett par kapitel till och ser om det blir intressantare.

Läser just nu Kleopatra: ett liv av Stacy Schiff. Intressant!

Ralf-Peter Märtins Dracula - en biografi över Vlad III "Pålspetsaren" av Valakiet, den historiske person Stokers romanfigur är (mycket löst) baserad på. En person vars omväxlande liv antyds av hans regeringstider: 1448; 1456–1462; 1476.

Har just börjat på Vikingar i österled av Mats G Larsson. Det är en samlingsvolym bestående av "Ett ödesdigert vikingatåg", "Väringar" och "Rusernas rike".
Larsson skriver väldigt bra.

För att hinna igenom flera böcker har jag börjat med att läsa två parallellt, så just nu är det HokusPokus av William Marshall och Resan till ljuset av Andrej Djakov som gäller.

Har just börjat läsa Fattigt folk av Fjodor Dostojevskij och jag gillar den redan.

Nu läser jag Därför förlorar tyskarna i krig av Kenneth Macksey och The Collapse of Yugoslavia 1991-1999 (Essential Histories) av Alastair Finlan.

Nu försöker jag ta mig igenom Den du inte ser av Mari Jungstedt. Tycker den är rätt dåligt skriven, och jag vet inte än om jag kommer att stå ut med den mycket längre (är på sida +70 nu).

Har precis påbörjat Slaget på Vigrid av Kristine Tofte. Första gången på 35 år som jag läser en bok på nynorska. Spännande!

Edelcrantz förbindelser av Malte Persson. Den handlar om Edelcrantz och vänskapen med Kellgren, om Gustaf III, Svenska Akademien, Ångkvarn och ett telegrafsystem, bl.a.
Har bara hunnit ca 50 sidor men hittills är den mycket bra.

Dags för en "påskekrim".
okänd kontinent av Fred Vargas.

The Armies of the Caliphs av Hugh Kennedy. Militärhistoria med fokus på arméns organisation, finansiering, taktik, etc under det tidiga kalifatet (fram till mitten av 900-talet). Inte mycket av narrativ historia - det hade helt klart hjälpt av att ha bättre koll på umayyaderna och abbasidernas politiska historia än vad jag har för att sätta saker i sitt sammanhang (och då tror jag mig väl ändå ha bättre koll på detsamma än de flesta även bland historieintresserade). Men div. utflykter till Wikipedia* åsido så gillar jag den på det hela taget.

* Det kan konstateras att WP:s artiklar om arabisk medeltidshistoria är av ... skiftande kvalitet. Men man får anta man kan lita iaf på uppgifter om födelse- och dödsår, dynastisk tillhörighet, etc.

Nu läser jag Härliga dårar av Richard Fuchs och The Machine Crusade av Brian Herbert.

Hei
Unnskyld at jeg bryter (inn) på norsk.
Hørte nylig 12 byzantine rulers et godt fortalt sammendrag av romerrikets fall.
Etter mange år med engelskspråklige verdener har jeg trukket nærmere hjemmet til Tempelriddaren og hans velklingende språk.
Slaget på Vigrid står for tur. Det skal bli spennende å prøve nynorsk etter en opptur med Odinsbarn og norsk fantasy.

Jag tyckte mycket om Slaget på Vigrid. Jag har inte Odinsbarn, men blev mycket nyfiken på den efter att den vann det norska Fabelprosapriset tidigare i år.

Själv har jag precis börjat på Ancillary Justice av Ann Leckie.

Postmodernismens förklaring av S. R. C. Hicks. Hittills mest sammanfattning av postmodernismens intellektuella förhistoria - blir förhoppningsvis intressantare och mindre komprimerat när han kommer in på det egentliga ämnet för boken.

Nu läser jag The Battle of Corrin av Brian Herbert och Kevin J. Anderson och Jakten på liv i universum av Peter Linde

Hele denne tiden har jeg ønsket å komme oftere tilbake og lese videre på Ragna's historie. Nå har jeg endelig fått tid til å lese ferdig Slaget på Vigrid. En godt fortalt historie med masse informasjon om en verden meget løslig bygd opp etter gamle norrøne guder og gudesagn.Dens styrke ligger mer i levende detaljer enn for Odinsbarn som bruker spennende språk og er mer uforutsigelig.

Vargtid, som jag läste i maj, var mer oförutsägbar, men en stor del av tanken med Song for Eirabu är väl att den handlar om gamla profetior och ödets tilldelade roller.

Läste ut Tidbecks Jagannath idag. Lite ojämn men högt snitt. Nästa bok jag läser blir nog Frances Victory in the East, om 1a korståget.

Har också läst Tidbecks Jagannath i veckan. Tyckte den var mycket bra. Ovanlig för att vara fantasy. Smått surrealistiska berättelser. Gav bort den till vårt barnbarn. Hoppas hon gillar den.
Nu behöver jag något lättsamt och roligt att läsa. Så jag gav mig på Wodehouse, Jeeves and Wooster Omnibus.

Karin Tidbeck kommer att befinna sig i Gävle nästa helg, för den som vill ställa frågor eller får en bok signerad: http://steampunkfestival.se/

(Ja, det kommer jag också att göra, förresten, med 3.500 begagnade sf- och fantasyböcker till salu.)

Har läst lite Shakespeare på svenska de senaste dagarna. Just nu läser jag (S)-Koden av Carl Hamilton.

Just nu läser jag Gustaf Björlins Finska kriget 1808 och 1809. Med lite tur blir jag klar med den nästa vecka så att jag kan gå över till Resan till mörkret och Statsrådets verk under semesterns första vecka.

Crowes The Extraterrestrial Life Debate, 1750-1900.

Under semestern har jag bl.a. läst Gamla Uppsala i ny belysning.

Det är gott och väl mer än 20 år sedan jag läste Iliaden - jag tycker det är hög tid att jag läser om den nu.

Svante Pääbo, Neandertalmänniskan, en populärvetenskaplig beskrivning av författarens forskning om Neandertalar-DNA.

Läsningen om första världskriget fortsätter.
Har just avslutat Den tappre soldaten Švejks äventyr av Jaroslav Hašek. Ska ju vara en klassiker, men jag blev besviken. Väldigt pratig.
Nu har jag börjat läsa I stålstormen av Ernst Jünger.

Men Švejk är ju jätterolig! Däremot blir den väldigt repetetiv mot slutet, vi skippade sista tredjedelen. (Vi läste den nyare, fullständiga översättningen.)

Läste Švejk i min tegelstensfas, så eventuell långradighet passerade nog obemärkt!

Närmre nominell topic, så läste jag ut Standens Unbounded Loyalty igår, inte riktigt börjat ngt nytt ännu.

Jag tyckte också att Švejk var rolig i början. Men det blev alltmer upprepningar med hans långa utläggningar om episoder han upplevt tidigare. Läste hela boken men skummade igenom den på slutet.

Själv är jag fast i Song of Ice and Fire-träsket, böcker jag aldrig hade tänkt läsa men fann mig tvungen att läsa ändå. I slutet på fjärde delen nu, A feast for crows, så ljuset i tunneln skådas. Men det är underhållande, trots allt.

Påbörjade Vanvettet på Västfronten. Årets andra WWI-bok; "passande" nog behandlar ingendera egentligen 1914 års händelser annat än tangentiellt. (Den första var Three Armies on the Somme.)

Song of Ice and Fire har jag undvikit hittills. Förutom mitt numera bristande tålamod med evighetslånga serier har jag ingen lust att riskera en ny Robert Jordan ...

Jag föredrar helt enkelt tio bra romaner från min ständigt dignande TBR-hylla framför femtusen sidor fantasy-såpa. Men George är hedersgäst på en tillställning i Mariehamn nästa år som jag är ordförande för - http://www.archipelacon.org - så jag känner mig tvungen. En fördel är iofs att det blir roligare att spela Game of Thrones-spelet när jag läst böckerna.

Jag försökte också undvika mer av Jordanlång fantasy (jag gav upp för tio år sedan. Har inte ens brytt mig att läsa någon sammanfattning av senaste böckerna). Fast så började jag läsa Krönikan om den femte konfluxen i somras, på rekommendation. Visserligen skall det bara bli fyra böcker, men Jordan sa ju något liknande i början också. De är väl OK, men när man ser berömmet på omslagen så förstår man hur ont det är om svenskspråkig hög fantasy.

Annars läser jag Shakespeares Titus Andronicus just nu. Blodigt.

Jag har precis börjat The blue flower, av Penelope Fitzgerald. Den är lite småfräck, mycket underhållande, och skriven på en engelska som smakar tyska ibland. Mums!

Smaklig måltid!

Bo Balderson - Statsrådet och döden
Rolig pusseldeckare. 1a i serien om det lustiga statsrådet och hans svåger.

Baldersons böcker är utmärkta, har själv tagit mig igenom de fyra första böckerna.

Själv har jag efter två sci fi romaner börjat läsa Pehr Sparres historiska roman Adolf Findling.

Rossabis biografi över Khubilai Khan.

Jag har med tiden kommit att läsa fler och fler biografier över historiska personer, inte så mycket för intresse för personerna som individer, utan för att de ofta täcker en lucka mellan allmäna historieverk som klarar av Yuan-dynastin eller Italienska krigen på ett kapitel, och detaljerade verk av och för specialister som är mig svårlästa.

>127 anglemark: Slaget på Vigrid handlet om kraften i profetier, Vargtid om å bryte dem og å kjempe for å bestemme egen skjebne. Vargtid er derfor langt mer uforutsigelig. Språket slo meg som mer spennende enn i den første boka, men det kan være en illusjon.

Jag har för dåligt grepp om nynorska för att kunna säga något om skillnader i språk.

Jag har i alla fall avslutat femte och för närvarande senaste delen av A Song for Ice and Fire och läser (efter att ha tagit mig igenom Behind the scenes of the museum som var årets Neglected Novel of the Month-bok för mig) nu om The fortune of war av Patrick O'Brian. Som sänglektyr har jag Linda och Valentin : Samlade äventyr 2.

Nästa biografi: Baumanns Georg von Frundsberg. Frundsberg var en sydtysk adelsman som kom att bli en centralgestalt för de tidiga landsknektarna under sent 1400- och tidigt 1500-tal, kanske mest känd för sin inblanding i Sacco di Roma. Så långt jag kommit i boken har han dock inte hunnit göra ngt mer militäriskt än att bli född.

Med anledning av regeringskrisen så läser jag just nu Bo Baldersons Statsrådet sitter kvar.

Läste ut Annelie Jordahls Klass igår, var väl begränsat imponerad.

Började tidigare i december med Mirrlees' Lud-in-the-Mist (e-bok), men lite kommit av mig med den. Kommer kanske igång igen under julhelgen, lär ju inte släpa med mig några fysiska böcker bort till Västergötland.

Lud-in-the-Mist mår nog bäst av att läsas någorlunda koncentrerat. Den var lite svår att komma underfund med, tyckte jag.

I år tänkte jag försöka att bara läsa kvinnliga författare och jag har börjat med Ayn Rand och Och världen skälvde.

Håller på med Going Clear, en bok om scientologin. Skriven av en journalist, vilket märks på gott och ont.

ObAnecdote: När den här boken kom ut för ett par år sedan råkade jag vara i en fas när jag intresserade mig för nyare religioner - annars hade jag nog aldrig noterat dess existens - och fick för mig att föreslå stadsbiblioteket att köpa in den för den verkade lagom populär att den kunde tänkas intressera många. De höll med och bestämde sig för att köpa in den, men var inte snabbare i svängarna än att första upplagan hann gå ur tryck innan de köpte ett ex. Jag var ganska irriterad över det hela men när tiden gick glömde jag mer eller mindre bort det hela och hade inte ägnat vare sig boken eller scientologin en tanke på månader när det kom ett sms igår och sa att boken fanns att låna: tydligen har den tryckts igen.

>156 AndreasJ: Jag driver ju ett litet science fiction-antikvariat på fritiden för att samla in pengar åt Alvar Appeltoffts Minnesfond och råkade en gång ut för att en $cientolog beställde samtliga nummer av en tidskrift jag hade till salu, som hade något av Hubbard i. Över tvåhundra tidningar!

Själv läser jag om The Surgeon's Mate av Patrick O'Brian.

>157 anglemark: Att vara Hubbard-komplettist måste vara ett dyrt nöje: han var en extremt produktiv författare.

Det roliga var att det rörde sig om femton exemplar vardera av cirka femton tidskriftsnummer. Han hade tydligen för vana att ge bort något av Hubbard till vänner inom rörelsen på deras födelsedagar. Ja, Hubbard var en frenetisk hack writer innan han blev påve.

På nattduksbordet ligger Muminvärlden & verkligheten : Tove Janssons liv i bilder. Riktigt trevlig bok att läsa och bildmaterialet är omfattande och intressant. På bussen har jag precis börjat på The galaxy game av Karen Lord efter att ha avslutat The magician's land av Lev Grossman, som jag tyckte mycket bättre om än den föregående boken i trilogin. Och väldigt mycket bättre än om Den sista striden, dess förlaga i Narnia-serien.

Rhinoceros Giants, en populärvetenskaplig bok om indricotherier, ett slags utdöda hornlösa noshörningar, mest kända för att de största arterna var de kanske största landlevande däggdjuren någonsin. Kul, om än lite udda i dispositionen - flera saker nämns i tidigare kapitel för att förklaras i senare.

Avslutat ovan nämnda och påbörjat Wikanders Gud är ett verb. Wikander brukar skriva väl och tänkvärt så har höga förväntningar.

Har fått för mig att läsa Karl Marx Kapitalet : Första boken. Kapitalets produktionsprocess. Ångrar mig redan och har inte ens hunnit igenom inledningen.

Gjorde ett försök att läsa Das Kapital för många år sedan, kom väl typ halvvägs genom första boken.

Jag lånade den på biblioteket, så jag tänker åtminstone hålla ut tills lånetiden går ut.

Jag läser Samlade dikter av Dan Andersson. Det är inte heller speciellt munter läsning (snarare "bittert, bittert, kamrat!"), men ändå rätt roligt.

Gav upp Kapitalet en bit in i kapitel 4.
Nu har jag börjat på Christoffer Carlssons kriminalroman Den osynlige mannen från Salem. Den verkar vara riktigt bra så här långt.
Hade aldrig hört talas om författaren innan han dök upp i TV-programmet 'Deckarna'. Blev nyfiken och gick en loppisrunda där jag hittade boken.

Håller på med Smaldones Warfare in the Sokoto Caliphate. Sokoto-kalifatet var en islamistisk statsbildning i 1800talets Nigeria.

Läser just nu Förbjuden frukt från ett fruset träd av Björn Ranelid. Han har ett fantastiskt språk.

På nattduksbordet ligger Färöarna : mer än fåglar och i ryggsäcken (pendlarboken) har jag The Ionian mission. Jag vet mycket mer om Färöarna nu än jag någonsin har vetat förr. Och som vanligt inspirerar läsning till ny läsning; nu ska De förlorade musikanterna och Det goda hoppet upp på läslistan!

Mischels Marshmallowtestet och Abrahamssons Låt mig få städa klart!. Den senare har jag bara börjat, den förra är intressant men så där desperat informell som populärvetenskap ofta blir.

Dags för klassikerläsning. Rött och svart av Stendhal.

Läser Gillian Flynns Gone girl och lyssnar på Den döende detektiven av Leif G.W. Persson

Det tog mig tre månader, men nu är jag äntligen klar med Och världen skälvde. Nu ska jag försöka mig på Erika Oscarius K55 lögnernas valv.

Paleontologi igen, eller snarare paleontologihistoria: Knells The Great Fossil Enigma. Konodonter (Conodonta) var ett slags primitiva ryggradsdjur som väldigt länge var kända enbart från sina fossila tänder, men trots detta kom att bli väldigt viktiga som indexfossil, inte minst i oljeindustrin. Kroppsfossil hittades inte förrän på 1980-talet - innan dess hanns det med en 130 års spekulation om hur resten av djuret kunde tänkas se ut. Riktigt bra bok.

På nattduksbordet ligger Spårvägen i Uppsala : kring Fyris och ut till Mälaren och i ryggsäcken (pendlarboken) har jag Hild av Nicola Griffith. Den senare är en fantastisk roman. Genomarbetad, välskriven, engagerande. Som en historisk roman ska vara när den är som bäst, med knivskarpa, genomlysande tidstrogna porträtt som ändå har väldigt mycket att säga om oss själva och vår nutid. Läs!

Senare idag (inatt?) kommer jag att påbörja Egenmäktigt förfarande av Lena Andersson, som valdes som diskussionsbok i bokklubben. Fastän jag hört totalt motsatta åsikter om boken (så irriterande pretensiös --vs. så himla bra) ser jag inte fram emot att läsa den: folk vars smak jag brukar uppskatta verkar inte tycka om den alls. Dock den är kort.

Läste just ut första bandet av Islänningasagorna (Egils saga är bäst, men ett par av skaldesagorna höll rätt dålig kvalitet. Tåtarna var i huvudsak bra. Översättningen verkade överlag ligga på en bra nivå). Nu blir det Döda själar.

Dags för en 'påskekrim'. Väljer en lite äldre bok den här gången, Det svarta tornet av PD James.

Efter två skönlitterära böcker blir det nu: Mannens undergång av Hanna Rosin.

Började med Blood Cries Afar, om den franska invasionen till stöd av engelska rebeller 1216 tidigare i veckan, men omständigheterna har sammansvurit sig att inte ge mig ngn tid att läsa så fortf i introduktionen.

Crom!

Efter trettio är gör jag återbesök hos Robert E Howard med The Coming of Conan the Cimmerian. Prosan är mer purpurfärgad än jag minns den, stereotyperna värre, men den är betydligt mer läs- och njutbar än vad jag hade fruktat. Så på frågan "Håller den?" svarar jag ja och nej.

Börjat fundera på att skaffa ett ersättningsex av The Coming of Conan the Cimmerian för jag har börjat förtvivla om att någonsin få tillbaka det jag lånade ut ...

Ja, att låna ut är påfallande mycket samma sak som att ge bort, tyvärr. Fast nu kan man ju använda den nya Utlåningsmodulen i LibraryThing för att spåra lånen!

Som bredvidläsningsbok har jag förresten påbörjat John Harlands utmärkta Seamanship in the age of sail.

>184 anglemark:

Naturligtvis är lånet spårat i sagda modul! Men jag förstår inte varför det ska vara så omöjligt för folk att antingen läsa eller ge upp böcker och lämna tillbaka dem. Man undrar ju om genomsnittsmedborgaren borde släppas in på ett bibliotek ...

Efter Mannens undergång är det dags för något roligare: Det är jag som äger Carnegie av Karolina Palutko Macéus

Jan Mahler, The Battle of Worringen, 1288. Och Mughal Warfare. Och Blood Cries Afar. Börjar bli dags att läsa ut ngt och inte bara börja nya ...

Efter Carnegie-boken är det dags för astronomihistoria: Ulrika Engströms Himlens väktare.

I lurarna har jag The Amulet of Samarkand av Jonathan Stroud. På nattygsbordet ligger Walt Disney's Mickey Mouse. : Lost in lands long ago av Floyd Gottfredson och på bussen till och från jobbet läser jag The goblin emperor av Katherine Addison. Hundra sidor in i den har jag till slut kommit in i den; jag var beredd att ge upp. Inte riktigt mitt slags bok, men den är nominerad till årets Hugo Award för bästa roman så jag ville i alla fall ge den en ordentlig chans.

Just nu har jag två skönlitterära böcker på gång: Utrensning av Sofi Oksanen och None to accompany me av Nadine Gordimer. Två andra (Time after time av Molly Keane och Raising steam av Terry Pratchett) tycker jag är tråkiga: jag är nära på att ge upp snart.

Efter en snabb genomläsning av Joanna Russs Utflykt på Paradis så läser jag Frysboxen i sovrummet av Leili Falsafi.

Leif G.W. Persson och hans böcker just nu. Han känns väldigt pålitlig som författare. Bra böcker är det också.

Påbörjade Babcocks Legendary Islands of the Atlantic igår. Geografiska myter och legender om fjärran länder är ngt av ett sporadisk förföljt specialintresse.

Nu håller jag på att sträckläsa Patricia A. McKillips fantasy tilogi Stjärnbäraren från Hed.

The Gibraltar Crusade av O'Callaghan, om krigen mellan Kastilien och Granada ca 1250-1350. Lär väl ta död på intrycket man ofta får från översiktsverk att inte mycket hände med Reconquistan mellan 1240-talet och 1480-talet.

På bussen läser jag noveller som har nominerats till årets Hugopris, mestadels skit i år, tyvärr. I hörlurarna har jag Sabriel av Garth Nix, som väl är sådär. Ganska förutsägbar ungdomsfantasy. På nattygsbordet ligger suveräna Pogo : the complete syndicated comic strips. Volume 3, Evidence to the contrary av Walt Kelly. Helt fantastisk serie.

(Och i går sprang jag ihop med andejons på stan! Alla borde ha sitt internetnick på baksidan av sin t-tröja!)

Håller på med Claes Arvidssons Olof Palme.

Nu när semestern är över blir det mer läsa av igen. Nu håller jag på med Catharina Ingelman-Sundbergs bok Låna är silver Råna är guld.