Photo de l'auteur

Anna Maria Lenngren (1754–1817)

Auteur de Samlade skaldeförsök

14+ oeuvres 53 utilisateurs 1 Critiques 1 Favoris

A propos de l'auteur

Comprend les noms: Anna Maria Lenngren

Crédit image: Wikimedia Commons

Œuvres de Anna Maria Lenngren

Samlade skaldeförsök (1991) 31 exemplaires
Satir och idyll 5 exemplaires
Valda dikter 3 exemplaires
Dikter (1978) 2 exemplaires
Dikter i urval 1 exemplaire
Samlade skrifter 1 exemplaire
Samlade Verk 1 exemplaire
50 dikter 1 exemplaire
Samlade verk. Bd 1 1 exemplaire
50 dikter 1 exemplaire
Tre dikter 1 exemplaire

Oeuvres associées

Ain't I a Woman! A Book of Women's Poetry from Around the World (1987) — Contributeur — 465 exemplaires
The Penguin Book of Women Poets (1978) — Contributeur — 297 exemplaires

Étiqueté

Partage des connaissances

Autres noms
Malmstedt, Anna Maria (birth name)
Date de naissance
1754-06-18
Date de décès
1817-03-08
Lieu de sépulture
Klara kyrka, Stockholm, Sverige
Sexe
female
Nationalité
Sweden
Lieu de naissance
Uppsala, Sverige
Lieu du décès
Stockholm, Sverige
Lieux de résidence
Uppsala, Sweden
Stockholm, Sweden
Professions
poet
journalist
translator
Organisations
Utile Dulci
Courte biographie
Anna Maria Lenngren, née Malmstedt, was the eldest daughter of Magnus Brynolfsson Malmstedt, a poet and professor of Latin at Uppsala University. He gave Anna Maria an excellent education, and encouraged her to read and write. She began to publish her poetry at age 18. In 1780, she married Carl Lenngren, co-founder and editor of the influential newspaper Stockholms Posten. She contributed to the paper anonymously. Anna Maria Lenngren became a noted translator of French and Latin works. She wrote epigrams, humorous, contemplative, and moral poems, as well as elegant satires and festive songs. Her collected poems were published by her husband after her death as Skaldeförsök (Attempts of Poetry, 1819). Her work and style were much appreciated during her lifetime, and have remained classics in Scandinavian literature. She was not a formal member of the Royal Swedish Academy, but was referred to as its "invisible member."

Membres

Critiques

En av den svenska litteraturhistoriens små nötter – intressant att ägna någon tids tanke, viktig för de specialintresserade, men tämligen oväsentlig för ämnet i stort – är vad Anna Maria Lenngren egentligen menade med sin mest kända dikt, »Några ord till min k. Dotter, ifall jag hade någon« (en titel som ensam slår hela livsverk): är hon egentligen allvarlig när hon om kvinnor säger att

Vårt hushåll är vår republik,
Vår politik är toaletten.

Eller är detta bara stort upplagd ironi? Det finns ett visst fog när man läser rader som

Med läsning öd ej tiden bort…
vårt kön det så föga behöver.
Och skall du läsa, gör det kort,
att såsen ej må fräsa över!

Vilka onekligen gör ett smålöjligt intryck. Rent estetiskt är väl också en ironiska läsning att föredra framför den som säger att det bara är en stor uppmaning till stillhet och foglighet, även dessa är så många att de tvingar en att tänka däråt.

Det finns annars prov på såväl didaktik som löje i Samlade skaldeförsök, en utgåva från början av seklet hittad på antikvariat – det är smått upprörande hur svårt det är att hitta en utgåva av hennes verk, med tanke på hur lättillgänglig och rolig hon faktiskt är (min är inte en utgåva jag kan direkt rekommendera som sådan: det finns en liten ordlista, men den skulle behöva utökas. Inte alla vet att de »björnar« man möter här likväl som hos Bellman var fordringsägare). Lenngren är en klart borgerlig diktare: hon går till attack mot rikedomens tomhet och upphöjer fattigdomen på ett sätt som bara den som inte plågas av den senare eller ständigt smakar den förra kan. Hon uppmanar dock även till munterhet och att man inte bör skydda sina barn alltför mycket, vilket är trevligare. Roligast är hon dock i satiren, som i »Grevinnans besök«,vilket står i en prästgård där det blir en väldig uppståndelse och stort fjäsk.

Allra bäst är dock kanske mer stillsamma idyller (helt utan får, vilket hon låter Nordenflycht påpeka i en vänligt ironisk hyllning), som när en älskad präst hyllas av familjen i »Den glada festen«, eller »Pojkarna«, som kontrasterar barndomens glada lekar, där

Ej skillnad till personer
jag såg i nöjes dar:
bondpojkar och baroner,
allt för mig lika var.

med det betydligt mindre egalitära och vänliga vuxenlivet med dess konkurrens. Det är måhända inte en särskilt originell tanke, men vackert framställd, och till skillnad från ett par av de sämre styckena så är moralen inte kvävande.

Lenngren är inte en av svenska språkets allra främst skalder, men hon är kompetent och kapabel, vänligt gycklande eller uppmanande utan att bryta över i predikan, och hon är fortfarande klart läsvärd på ett sätt som få av sina samtida. Det är trevligt sällskap, inte lysande, men väl roande.
… (plus d'informations)
 
Signalé
andejons | Feb 11, 2012 |

Vous aimerez peut-être aussi

Auteurs associés

Statistiques

Œuvres
14
Aussi par
3
Membres
53
Popularité
#303,173
Évaluation
4.0
Critiques
1
ISBN
5
Langues
1
Favoris
1

Tableaux et graphiques