Ryan Ferrier

It's been a long time, a long, long time since I read something so unbelievably on the nose and an absolutely ridiculous heap of tropes and made-up profanity that actually pulled it off with such style and aplomb!

D4VE is a robot in a world where humans made robots and robots killed all humans and all life in the galaxy (as far as they were aware), so with nothing else to do robots became comic book stereotypes of humans. Once a mighty warrior, now a lowly officer worker in a classic life on the skids tale, D4VE gets one last chance to go big or go home when a new alien invasion comes to town.

This genuinely made me laugh, looks great, and absolutely pulls this ludicrous tone and premise off. Is it another shitty retirement, one last blast, dudes rock-arse ridiculousness? Absofuckinglutely. But it manages to capture the quintessential silly genius that Kevin Smith was always reaching for and rarely grasped.… (plus d'informations)

Sjunde volymen Rat Queens, The once and future king, har en ny författare, Ryan Ferrier. Man skulle kunna tro att han skulle vilja börja lite mjukt, men med tanke på var förra samlingen slutade, med Violet gift och Dee uppstigen till gudomlighet, så får man väl erkänna att det inte är riktigt möjligt att bara fortsätta som förut.

Först av allt får vi dock ett kort äventyr, med Violet men utan nykomlingen Maddie, då de hamnar i ett träsk för att ta hämnd på en pärsschimpans som dödat enhörningar. Eftersom detta är Rat Queens slutar det i blodigt våld och underligheter.

I huvudhandlingen får vi istället se dem försöka ta hand om en invasion av ett annat kungadöme, medan Betty försöker sluta dricka, Hannah är sur på Dee som inte vill använda gudskrafterna, och Branca patroniserar Maddie. Inget är riktigt som det ska, och de fungerar inte som ett lag längre. Eftersom de är hjältarna lyckas de till slut någorlunda hantera sin skit, och gör sig redo för en ny omgång ultravåld. Och så dyker den mest irriterande skurken upp: irriterande för att den har i princip obegränsad makt och egentligen bara vill förolämpa dem för dåliga beslut utan att på något sätt förklara vad som skulle varit bättre.

Alltså: ganska tunga ämnen, och med ganska lite av de knasiga bitarna att balansera med. Blodbaden är kvar, dock.… (plus d'informations)